On-ramps i Norden har gått från att vara något man bara hörde om på konferenser till att bli vardagsmat inom bankvärlden och för de flesta PSP:er (Payment Service Providers). Det kanske låter klyschigt, men just nu händer det faktiskt grejer. Och det går fort. Så, hur ser statusen egentligen ut? Hakar bankerna på tåget, eller sitter de fortfarande och väntar på ett bättre tillfälle? Utvecklingen drivs inte bara av teknikoptimism, utan också av ett allt större tryck från konsumenter och företag som vill ha snabbare, enklare och säkrare betalningslösningar. Dessutom har pandemin satt extra fart på digitaliseringen och gjort behovet av smidiga on-ramps ännu tydligare.
Bankerna – från åskådare till medspelare
För bara några år sedan låg bankerna rätt lågt när det kom till on-ramps för till exempel kryptovalutor eller snabba betalningar. Ofta hörde man “det är för osäkert” eller “vi avvaktar tills vi vet mer”. Men nu har vinden vänt. Kolla bara på SEB med sitt experimenterande kring Open Banking eller Danske Banks API-satsningar. Det är inte längre bara fintechbolagen som bjuder upp till dans. Bankerna vill vara med – och visst har de resurserna att göra skillnad.
Idag ser vi hur Nordea, Swedbank och Handelsbanken också krokar arm med techbolag och investerar i egna digitala plattformar. Flera banker har startat interna innovationslabb och samarbetar med startups för att snabbt testa nya idéer. Men visst, det finns fortfarande en viss försiktighet. Compliance är inget man bara skakar fram ur bakfickan. Regleringar som PSD2 och AML (Anti-Money Laundering) är ständiga följeslagare, lite som den där envisa novemberregnet i Göteborg. Men ändå – det utvecklas, ofta snabbare än man tror. Bankerna har insett att om de inte vågar ta steget, riskerar de att tappa både kunder och relevans till mer snabbrörliga aktörer.
PSP:erna – flexibla, snabba och rätt så hungriga
PSP:er som Trustly, Zimpler och Klarna har tagit på sig rollen som brobyggare mellan banker, konsumenter och nya betalningslösningar. De är ofta mer snabbrörliga än de etablerade bankerna, kanske för att de slipper vissa av de gamla systemen (och ibland gammeldags tänk). Det är lite som att jämföra en elskoter med ett gammalt posttåg – båda tar dig framåt, men tempot är rätt olika.
PSP:erna har dessutom blivit mästare på att snabbt skala upp nya tjänster och anpassa sig efter lokala regler och kundbeteenden. Det handlar inte bara om att erbjuda “snabba pengar”. Det är lika mycket en fråga om att göra onboarding smidigare, minska risken för bedrägerier och ge användare en bättre upplevelse. Särskilt nu när allt fler vill kunna köpa krypto eller betala direkt i mobilen utan att krångla med kortnummer eller bankdosor. Utöver traditionella betalningar erbjuder de nu även realtidsöverföringar, automatisk verifiering och stöd för flera olika valutor och plattformar – något som blivit mycket uppskattat i e-handeln och bland digitala plånböcker.
On-ramps: Vägen in till det nya ekonomiska landskapet
On-ramps är helt enkelt tjänster som gör det möjligt för användare att gå från traditionell valuta till digitala tillgångar – eller omvänt. Det kan handla om att köpa Bitcoin direkt från sitt bankkonto, eller att föra över pengar till en digital plånbok på några sekunder. I Norden har vi sett en stadig ökning av sådana tjänster, särskilt i Sverige och Finland. Norge och Danmark har kommit igång, men det går ibland lite långsammare – kanske för att den regulatoriska miljön skiljer sig åt. Flera internationella aktörer har också börjat intressera sig för Norden tack vare den höga digitala mognaden och de starka nationella eID-lösningarna.
En typisk användare vill kunna:
- Föra över pengar snabbt till kryptobörser – helst i realtid, utan krångel
- Verifiera sig enkelt, gärna med BankID eller MitID, för maximal säkerhet och smidighet
- Slippa långa väntetider och höga avgifter, så att överföringen känns lika enkel som ett Swish-betalning
Det låter självklart, men bakom kulisserna krävs ganska mycket teknik och samarbete mellan olika aktörer. On-ramps måste integrera med banker, PSP:er, ID-tjänster och ibland även myndigheter för att allt ska fungera friktionsfritt. API:er är hjärtat i det hela – de gör det möjligt att koppla ihop banker, PSP:er och slutkund på ett smidigt sätt. Det handlar om att skapa ett ekosystem där alla parter vinner på samarbetet.
API:er – limmet som håller allt samman
API:er, de där små digitala “sladdarna”, används flitigt i Norden. Det är Open Banking på riktigt. Här har Sverige varit en pionjär, mycket tack vare BankID och en öppenhet för nya tekniska lösningar. Men ibland kan det gå lite för snabbt – integrationer kan strula, och ibland blir det barnsjukdomar. För företag som vill lansera nya tjänster gäller det att snabbt kunna anpassa sig till förändringar i API:erna, samtidigt som man måste säkerställa robusthet och efterlevnad av säkerhetskrav.
Trustly är ett bra exempel. De har lyckats bygga broar mellan banker och kryptobörser, och deras lösning används av allt från stora gamingbolag till nischade e-handlare. Men även de stöter på utmaningar när banker ändrar sina API:er eller när nya regleringar dyker upp – ibland mitt i semestern, vilket kan sätta käppar i hjulet för lanseringar. Det kräver ständiga investeringar i utvecklingsteam, testmiljöer och support för att hantera oförutsedda problem. API:erna har blivit själva navet i betalningsinfrastrukturen, men de kräver också ständig uppmärksamhet och finjustering.
Regler och säkerhet – en ständig balansakt
Regleringar är både bromskloss och möjliggörare. Utan tydliga spelregler vågar ingen satsa. Men ibland känns det som att myndigheterna och bankerna försöker tävla i vem som kan säga “nej” flest gånger. Samtidigt – när reglerna väl är på plats, och alla vet vad som gäller, ökar tempot igen. PSD2 har varit något av en game changer. Den öppnar för innovation men ställer också krav på säkerhet och spårbarhet.
Det senaste året märks en trend där bankerna försöker vara mer transparenta kring sina riskbedömningar. Det är inte alltid populärt bland fintech-bolagen, men det skapar faktiskt förutsättningar för långsiktigt samarbete. Utöver de europeiska kraven ser vi även nationella initiativ för att öka cybersäkerheten och bekämpa penningtvätt, vilket innebär att aktörerna måste vara proaktiva och snabbt kunna anpassa sina processer. Dessutom har samarbetet med myndigheter blivit viktigare, särskilt när det gäller att utreda misstänkta transaktioner och dela information om nya bedrägerimönster. Att hitta balansen mellan innovation och trygghet är en utmaning, men också en förutsättning för att marknaden ska kunna växa på ett sunt sätt.
Vad händer nu? En marknad som aldrig står still
Just nu är det svårt att förutspå exakt hur snabbt marknaden för on-ramps i Norden kommer att utvecklas. Men en sak är säker – samarbetet mellan banker, PSP:er och nya aktörer blir allt tätare. Och användarna har vant sig vid att saker ska gå snabbt och smidigt. De som inte hänger med riskerar att bli kvar på perrongen när nästa tåg rullar in, oavsett om det regnar eller snöar utanför.
Vi ser redan nu nya aktörer, både små startups och globala jättar, som testar lösningar för instant payments, digitala identiteter och realtidsöverföringar över landsgränserna. Samtidigt växer intresset för decentraliserade tjänster och blockchain-baserade betalningar. Frågan är inte om förändringen kommer, utan hur snabbt och vilka som lyckas ta täten. De närmaste åren lär vi få se ännu fler oväntade samarbeten, innovativa tjänster och kanske en och annan överraskning när Norden fortsätter att sätta tonen för nästa generations betalningsinfrastruktur.
